17:50:00
1 9 9 4 - 1 0 - 2 2.
20år.
Hur de känns?
Ingen skillnad, alls.
Hur gårdagen var?
Rätt fin, för att vara en födelsedag.
Åt frukost med min vackra flicka,
fick blommor av henne och min bästa x-tra familj.
Fick rosor av min man,
och en tårta.
Mamma kom på besök, otroligt nog,
fick pengar, noblesse.
Sen andades jag en stund,
lite för länge, tankarna yrade runt.
Skulle ätit middag med min mans familj,
gått ut, för att de ville göra de för mig.
Men jag orkade inte, ville inte.
För att de inte är min familj,
jag vill inte fira mina 20 levda år med dem,
som bara känt mig några månader.
Men det var fint att de försökte,
fick dåligt samvete för mitt kalla känslotillstånd.
Sen sov jag, sov bort kvällen,
timmarna som återstod.
Och telefonen ringde, facebook plinga,
allting skrek uppmärksamhet men jag orkade inte.
Kanske känns det okej någon gång.
Att de aldrig kommer tillbaka,
alla gamla födelsedagar, år när man var en familj,
när vi var glada på riktigt och inte låtsades.
Då jag faktiskt trodde att de brydde sig,
och inte kom av tvång.
Kanske låter jag någon annan försöka ta den platsen,
bli familj, villkorslöst älskade.