22:59:17
För du var solskenet, och jag va ensam
Här,
i hans värld.
Det är så enkelt, så tryggt,
tystnaden blir inte pinsam, utan behaglig.
Jag är jag, utan presteringar och utan rädsla.
För han ger lika mycket som han får,
utan krav, utan förväntningar, det är bara självklart.
Och hela grejen med att vi inte känner något,
det är så fruktansvärt skönt.
Enkelt.
Min skäggiga vän,
du gör det så lätt att andas,
bara genom att sitta bredvid,
bara genom att vara med mig.
Och egentligen är det inte så jävla komplicerat,
jag får det bästa från två världar.
De kanske inte ser det, men jag blir gladare,
mer jag, tack vare dig.
För du är alldeles runt hörnet, i kvarteret.